Första skorna..

När Elias hade börjat klättra i spjälsängen insåg vi att han måste få skor. Det här var i slutet av juni och Elias hade då hunnit bli 8 månader gammal. Vi bokade tid med OTA för nya skenor, ortoser som det heter på medicinspråk samt för att få beställa dom första skorna. Teknikern mätte foten och sen fick vi bestämma vilka skor vi ville att han skulle få ur en broschyr. Det var specialskor med förstärkning runt hela foten. Eftersom det var sommar så fick han sandaler. Blåa med kardborreband i storlek 18. Han var sååå fin i dom..växte flera centimeter!! (se bild).

Nu var det slut med skenor dagtid! Vilken befrielse för både föräldrarna och Elias! =) . Dock skulle Elias fortsätta med skenorna nattetid (helst fram tills skolåldern) och det var inte så roligt i sommarvärmen just då. =(

Vad är klumpfot?

Fakta: Klumpfot är en medfödd fotfelställning som omfattar hela foten. Det innebär bland annat att foten är inåtvriden, att hälen är uppdragen och att hälsenan är kort. Men själva ordet klumpfot är egentligen missvisande, eftersom det bara blir klumpfot i egentlig mening om det lämnas obehandlat – och numera behandlas det alltid i västvärlden.
I Norden brukar det vara mellan ett och två barn per tusen födda som har klumpfot. Pojkar drabbas ungefär dubbelt så ofta som flickor. Det latinska namnet är pes equino varus adductus. Omkring hälften av barnen har felställningen bara på den ena foten och hälften på båda.

För den medfödda varianten med felställda ben och förkortade senor är behandlingen ibland kirurgisk med senförflyttningar och förlängningar till normalt läge. Barnen måste under långa perioder vara gipsade, ha plastskena på foten/fötterna när det sover, och vid behov bära specialskor i vaket tillstånd. Behandlingen pågår under många år och barnet måste vara tålmodigt, föräldrarna extra uppmärksamma och noggranna på även små återfall i felaktig fothållning.
Det finns idag olika sätt att behandla klumpfot och den mest erkända heter Ponseti-metoden. Med denna behandling kan man oftast begränsa de kirurgiska ingreppen till endast ett enkelt hälsenesnitt i barnets första levnadsveckor.

Första skenorna...

Efter tre veckors gipsning så började såren se bra ut och det var dax för att gjuta skenor. Vi fick träffa Elias ortoped tekniker för första gången och han fick gjuta sina första skenor. På med tubifast och kalkgips och sedan skar teknikern lös gipsen. Nu minns jag inte riktigt om Elias fick vara utan gips fram tills skenorna var klara. Det tog några dagar bara så var dom klara för att utprovas och hämtas... Så hann vi bara hem så var det strul med skenorna. Hälen ville inte vara på plats och det blev ett nytt besök till vår tekniker på OTA ( Ortoped teknisk avdelning). Justeringar gjordes och efter några dagar igen fick vi åka in och göra nya skenor för dessa passade inte alls! En mkt lessen Elias blev glad av att slippa dom... Nu skulle Elias få ha skenor dygnet runt tills han började stå och gå och många nya skenor blev det och måååånga besök till OTA.

En vecka besökte vi OTA fyra gånger på tre dagar för skenorna strulade så. Vissa gånger fick han vara utan skenor och vi fick göra sjukgymnastik 5 gånger/dag under den tiden de nya skenorna blev klara. Under det 5-6 första månaderna gjorde vi närmare 25 sjukhusbesök.

Operationen...

Vi gruvade oss för operationen. Elias skulle få genomgå operationen vaken och med bara lokalbedövning.

Tidigt på morgonen fick vi ta bort de sista par gipsen innan operationen och bada honom. Vi passade på att ta bort dom lite tidigare än vanligt så att vi skulle hinna gosa med honom ordentligt. En timme innan vi skulle in för operation fick vi sätta på Embla plåster på båda hälen.

På sjukhuset skulle Elias få lokalbedöving med spruta och vi fick båda vara med att lugna honom och hålla fast honom medans dr:n genomförde operationen. Elias gillade inte att ligga på mage och vi led verkligen med honom genom heeeela operationen.

Dr:n var snabb och vips var båda hälsenorna avkapade och Elias hade fått stripp på såren.

Så in för en ny gipsnings period på 3 veckor med byte varje vecka. Samma procedur igen. Till och från sjukhuset igen. Efter operationen fick vi åka hem och behövde inte stanna på sjukhus. Elias fick alvedon det första dygnen och han var verkligen lessen och hade ont. Usch så vi led med honom. Vid det här laget var vi ganska haj på att byta blöja med gipsen på.

Sen var det dax för skenor. Det var nu strulet eller tjorvet började....

Den första tiden..

Den första tiden efter Elias födelse var en känslomässig berg och dalbana.

Varför fick han det? Hade jag som mamma inte skött mig under gravidteten och det var mitt fel att han föddes med det? Var det min matförgiftning i graviditetes vecka 12 som orsakade det? Var det min komplicerade graviditet med placenta previa, en blödande och lågt sittande moderkaka som var delaktig i det? Tankarna var många...

Ingen i vår släkt har klumpfot. Var det bara naturens nyck att vi skulle just drabbas av detta?

Varför vi? I början var det jobbigt att berätta för vänner och andra att Elias föddes med klumpfot. Vi skämdes lite.. men efter några dagar - veckor kom vi på andra tankar och var otroligt stolta över vår underbara son. =) Klart var vi stolta redan på förlossningen men det fanns där i bakhuvudet...

På 3 dagars kontrollen fick vi reda på att Elias skulle få en remiss till ortoped mottagningen på vårat sjukhus. Fyra veckor senare fick Elias sina första (bild) gips på benen. Elastisk bandage och inte kalkgips. Vad omständigt allt blev med påklädning, blöjbyten och bad. Nu fick Elias bara bada en gång i veckan. Samma dag, två timmar innan omgipsning fick vi ta bort gipsen och bada honom hemma. Elias omgipsades en gång i veckan i 7-9 veckors tid. Vid varje gipsning fick Elias sockerlösning att suga på. Det var ingen lätt match med omgipsningarna och det tog tid. Successivt rätades fötterna utåt och till slut var dom i rätt position. Där efter var det dax för operation...

Varför jag startade denna blogg...

Jo för att när Elias föddes så fick vi inte veta diagnosen på en gång att Elias hade klumpfot utan att det bara hade varit trångt i magen och därför blivit inåt vridna. Det var först när jag började leta fakta på nätet och Elias fick sin remiss till ortopeden fyra veckor senare som vi förstod var klumpfot var...

Jag tycker att det står väldigt lite om klumpfot på nätet och vill därför dela med er av vår vardag som förälder till ett barn med medfödd klumpfot.

På engelska heter det clubfoot.

Jag ska försöka skriva lite fakta om klumpfot, om våra tankar, vilka behandlingsmetoder som finns, om Elias första operation, bilder, hur vardagen förändrades med alla sjukhusbesöken det första halvåret.

Idag har Elias hunnit fylla ett år och är ett riktigt charmtroll. Det enda som kännetecknar att han föddes med dubbelsidig klumpfot är två små ärr på vardera häl annars skulle man aldrig kunna tro att han föddes med det...