Oj vad tiden går! Nu var det länge sen jag skrev här. Mycket har hänt sen sist jag skrev. Dels kämpade vi med att söka vårdbidrag för Elias fötter. En långdragen process som i slutändan inte gav någonting. Vi skrev säkert 4-5 A4 sidor i ansökan. Kan vid något senare tillfälle kopiera in texten så ni får se hur mycket jobb det egentligen är med barn med klumpfötter. Saker som faller sig naturligt och man inte tänker på förrän man måste sätta sig ner och skriva ner allt. Hela dygnets timmar...
När Elias knappt precis hade blivit 3 månader gammal så blev jag gravid igen.
Tankarna var många. Skulle vi behålla barnet? Skulle även denna få klumpfot? Det var en stor omställning nog att få Elias med klumpfot. Graviditeten var inte planerad så tankarna snurrade runt, runt... men.. efter en vecka ungefär så hade "chocken" lagt sig och vi bestämde oss att behålla det. =) I dag, september 2009 är Elias lillebror Elliot 10 månader gammal. Han föddes utan klumpfot. Det första vi frågade på ultraljudet om dom kunde se om bäbisen hade klumpfot och vi fick 2 läkares utlåtande på att så var inte fallet, ingen klumpfot. =) Det hade iofs inte spelat oss någon roll. Vi hade älskat honom oavsett!
Elias fyller 2 år nästa månad.
Det var allhelgonahelgen 2008 Elias började gå.
1 år och 2 veckor gammal tog han sina första stapplande steg själv. =) Fyra dagar senare föddes hans bror. =)
Idag ser vi oxå att Elias fötter är mindre än Elliots. Elias sko storlek 22 och Elliot har redan storlek 21.
Elias är försiktigare och lite senare än andra barn när han ska gå upp i trappor. Det tar lite mer tid men då ramlar han iofs inte heller. Han tar det i sin egen lilla takt. Det går bättre och bättre för varje dag som går. Fötterna ser fina ut men är liiiite inåtböjda. Det verkar inte påverka honom på någon sätt. Springa, det kan han! =)
1 kommentar:
Kul att läsa din blogg. Jag fick en dotter med klumpfot mars 2009. Jag har också en blogg om du är nyfiken: http://finafoten.blogspot.com/
Skicka en kommentar